2/2-11

God morgon.

Igår var jag så otroligt nära en meltdown. Av någon anledning har jag inte orkat bry mig om min stegrande depression, antagligen just p.g.a. depressionen.
Så istället för att be mamma ringa till en av mina läkare och få ett recept, alternativt bara ta mina antidepp som ligger och skräpar i medicinskåpet (ja, så illa har det varit), så låtsas jag att det ska gå över snart. En panikångestattack har jag fått den här vintern, jag vet inte ifall det borde vara fler.
Ungefär en veckas konstant panikångest om jag slår ihop timmarna.

Ibland önskar jag verkligen att jag kunde gå på ett möte, svara på några irrelevanta frågor och bli hemskickad med en burk benso. Men jag antar att jag får försöka ta tag i problemet nu.


Jag är bara en svart klump av negativitet känns det som. Det vill jag inte.. Jag har slutat bry mig, slutat försöka få det att fungera med min pojkvän, slutat gå i skolan, slutat äta, slutat träffa folk.

Nej, ta mig bort från den här skiten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0