rumas

Jag är lite halvsjuk och så, jag verkar nästan ha slutat uppdatera men jag har lovat mig själv att hålla den här bloggen vid liv. Även om allt känns åt helvete så "just in case", ifall det händer att jag verkligen måste skriva av mig..
Till saken.

Jag har för det mesta varit lite av en "pojkflicka".
Jag har haft lättare att umgås med killar än tjejer. När jag var liten hade alla mina gosedjur pojknamn, jag lekte hellre med lego än klädde ut mig till princessa, you get my point.
Anledningen är att killar oftast inte är hälften så avancerade som de flesta tjejer.
Den "stereotypa" bilden av pojkar är väl ungefär följande:
De svarar ofta ärligt om de tycker att din tröja är ful, de visar inte lika mycket känslor, förstår sig inte riktigt på hur man tröstar någon som gråter osv. Precis som jag.

Så det är nog därför. Gick in på fejs och såg att jag hade en ny vänförfrågan, accepterade eftersom det var en tjej jag känner (en god väns ex), dock hade hon ändrat sitt efternamn. Jag bläddrar nedåt i loggen och hittar en bild med texten; "kärleken är inte evig, inte till en sådan man/pojke som inte är en trogen sådan som *****, söker uppmärksamhet genom att ha sex med andra. fy fan. för detta. önskade jag aldrig träffade honom. Och det finns FLER tjejer han har sårat där ute! sist åkte jag in på psyket för detta då han låg med en tjej samtidigt som han pratade med mej. -jag fråga varför det prasslade o döden svarade äh det är siggpaketet bara, hehe. jag hörde kvinnan han knullade med i bakgrunden. fy fan bara! Han sög ner mej i en grop hotade med att ta livet av sig Om jag skulle göra slut. frågan hans x-vänner. där finner ni sanningen på att jag inte ljuger. tack o hej"

Jag blir helt mållös.. Om vi bortser från att det här vore svinigt av min vän förutsatt att det hade varit sant, VEM hänger ut sitt ex på det här viset? Det bevisar ju bara ens egen dumhet. Varför vill man sätta en stämpel på någon? Jag vill påstå att jag känner snubben i fråga bättre än henne, och hon har vridit och vänt en hel del på sanningen verkar det som. Jag ska inte diskutera vad hon skrev eller vad det handlade om, utan behövde bara få säga följande, varför skulle man vilja hänga ut sitt ex pga en sån här liten grej? För det är ingenting stort, deras förhållande var uppenbart destruktivt och han dumpade henne för att hon inte trodde på ett ord han sa. Är det då upp till henne att "hämnas"? Så obeskrivligt barnsligt. Det är vad jag anser om all uthängning, inkluderat pedofiler och liknande.
Det är inte okej att skvallra på sin kompis när h*n råkat bryta av ett ben på syrrans docka heller.

Don't badmouth your friends.
Don't badmouth MY friends.

hur många tårar kan man gråta? hur många gånger kan man sluta hoppas? jag ska nog inte vara här utan kanske någon annanstans. eller ingenstans alls. jag är helt säker på att jag är hjärnskadad. för jag vet att någonting fattas, någonting jag märker att alla andra har. men inte jag.

Vad är det för fel på mig egentligen, nu har jag inte uppdaterat på flera dagar. Jag behöver bli påmind om allt..
Jätteofta sitter jag och tänker på saker jag skulle vilja skriva i bloggen, som skulle bli intressant och riktigt bra, men det blir liksom aldrig av..

Jag tänker någonting i stil med "Nej men sen när jag är snygg och har ett perfekt liv och när allt är jättebra, då ska jag göra det". Det är krångligt att förklara och svårt att förstå.

Ingenting är viktigt för mig när jag har en svacka, och bloggen är visst inget undantag..

..och jag vet inte ens om det går att blogga här. Ska skicka iväg det här så märks det väl..

Nä alltså, jag orkar faktiskt inte blogga.. Inte nu i vilket fall som helst.

Nu lovar jag mig själv att jag ska berätta hur min dag har varit så fort jag vaknar imorgon! -It's a lie.

Jag är uppe alldeles för sent.. Sen ska jag flytta min blogg också, har äntligen kommit underfund med ett bra namn.
Passar då på att flytta över inläggen härifrån och från bloggen jag hade innan denna.
Men jag har ledsamt nog upptäckt att jag knappt har några bilder på datorn, eller någon annanstans.. Så hur ska jag kunna göra en ny design till den "nya" bloggen? Känns härligt det här. Säger godnatt till skärmen strax, ska bara in på facebook och spela lite spel..

Pretty much DONE.

James Yuill - First In Line

Jag har städat köket åt mamma ikväll, jag kommer nog somna när som helst.. Nu ska jag dricka te och bläddra i senaste numret av ELLE interiör, mums!

..på sätt och vis. Uttorkad och utmattad efter en helg på crystal meth. Had to try it.

Det känns lite som att jag håller på att växa upp.. Förändras, igen alltså. Det känns bra. Jag vill inte vara personen jag är idag. Jag äcklas. Så som jag ser ut, det är inte jag. Känner mig inte som den där fula bruden utanpå.

efter en onykter dag fylld med tankar och ångest.

Vaknade vid tre, jag minns inte ens att jag gick och lade mig igår. Pojkväns bror och hans flickvän är här. Vi ser på första avsnittet av serien Madmen (stavning?), och hittills verkar den jättebra. Den utspelar sig på sextiotalet när alla rökte, överallt, och kvinnor skulle vara hemmafruar, love it! Jag hade inte haft någonting emot att leva då!

Light that spliff

Såg just på Cold Case, det får mig alltid att börja störtböla.. Jag har spenderat de senaste dagarna hos min pojkvän utan att kunna blogga. Vi har bråkat en hel del, jag har massor med tankar som vill ut. Har skrivit inlägg dock, jag tänkte fylla på bakåt i bloggen imorgon.. Jag ska ut och ta lite "frisk luft", sen kryper jag ned i sängen och somnar.

God morgon.

Igår var jag så otroligt nära en meltdown. Av någon anledning har jag inte orkat bry mig om min stegrande depression, antagligen just p.g.a. depressionen.
Så istället för att be mamma ringa till en av mina läkare och få ett recept, alternativt bara ta mina antidepp som ligger och skräpar i medicinskåpet (ja, så illa har det varit), så låtsas jag att det ska gå över snart. En panikångestattack har jag fått den här vintern, jag vet inte ifall det borde vara fler.
Ungefär en veckas konstant panikångest om jag slår ihop timmarna.

Ibland önskar jag verkligen att jag kunde gå på ett möte, svara på några irrelevanta frågor och bli hemskickad med en burk benso. Men jag antar att jag får försöka ta tag i problemet nu.

Jag är bara en svart klump av negativitet känns det som. Det vill jag inte.. Jag har slutat bry mig, slutat försöka få det att fungera med min pojkvän, slutat gå i skolan, slutat äta, slutat träffa folk.

Nej, ta mig bort från den här skiten.

Jag blir tvungen köpa den här stolen när jag får pengar i min plånbok, bye bye tattoo, hej snygging!

 

 

By the way, lovely ♥