datum vet jag inte vilket det är nej

Varför är min hjärna ungefär lika funktionerande som en överkörd katt? Gjorde det igen, jag tror att någon gillar mig lite för mycket.. Och som om inte det vore nog skulle jag behöva en extra dag att bara vila innan den här helgen. Men det är bara att ta på sig partyfacet och köra!

21/6-11

När man har ett BMI på 16 och inte har ätit på nästan 24 timmar blir man full på en, två, tre starköl. Jag verkar vara oförmögen att hålla mig tyst längre än två minuter i vaket tillstånd. Jag blir gärna förolämpad om det innebär att jag slipper vara utanför. Blir ledsen när jag vet att någon är ledsen på mig, men inte vet varför. Bloggen lär bli rätt bortglömd den närmaste framtiden, åtminstone tills jag får veta om jag får lägenheten eller inte. Dödstrött och ska dessutom upp imorgon. Hörs när vi hörs.

imorgon..

..ska jag gå upp tidigt och sminka mig och allt sånt där jobbigt, för jag måste hämta mina saker i skolan. Hoppas på att Jimmy har lust att träffa mig. Orkar åtminstone inte vara här hemma. Jag ber snart till Gud för att få den förbannade lägenheten.. Jag sitter som på nålar, väntar på smset från V om att han har flyttat ut, väntar på att få veta vad hyresvärden tycker. Det känns som att mitt huvud ska gå i småbitar.

Och på fredag ska jag till vårdcentralen och skriva in mig för drogscreening.. Jag blir så trött i hela kroppen bara jag tänker på det. Jag vet hur mamma tänker. Hon vill ju självklart att jag ska vara drogfri. Det hon inte har tagit med i beräkningarna är att jag hatar alkohol. Hon borde egentligen låta mig gå på AA-möten om hon är orolig för min hälsa. Senast jag drack, hur slutade det? Halvt medvetslös, spydde på min säng, behöver jag säga mer..? Det är mer regel än undantag när jag dricker. Två gånger i hela mitt liv har jag fått problem när jag rökt, dock ingenting allvarligare än illamående och hallucinationer. Ändå ringer hon till soc och säger att hon är orolig för mig när det gäller droger, kvällen efter att jag varit ute och supit sönder mig. Var var jag, jo, jag hatar alkohol. Drogtester innebär att jag inte kan röka, och jag har ingen lust att dricka mer än någon gång i månaden. Vad är mina alternativ då? De flesta kan nog räkna ut det utan större svårigheter.. Jag är ingen junkie, jag behöver inga "droger", men precis som vanliga ungdomar vill ut och festa, dricka alkohol, så vill ju jag också festa, fast utan alkohol..

Natti

14/6-11

Mätte nyss min midja, 63 cm. Seriöst, den var 67 eller 68 cm senast jag mätte. Jag vill att den ska vara såhär alltid..
Dessutom kan jag knäppa alla mina 70-bh:ar på sista spännet, och för bara några veckor sen kunde jag knappt ha dem på första utan att få andnöd. Jag har en sån jävla beslutsångest just nu.. Jag vill inte röra kylskåpet.

Och nu kommer mamma hem vilket innebär att jag måste ljuga och säga att jag har ätit, och jag hatar att ljuga.

Dysmorfofobi

Kanske börjar mitt självhat gå lite för långt nu. Jag vill slita loss mitt ansikte när jag ser mig i spegeln. Jag vill bryta vartenda ben i min kropp och slänga den någonstans där ingen någonsin kan hitta den. Det finns ingenting som ens ser "okej" ut på mig. Mina öron är asymmetriska. Mina ögonbryn är asymmetriska. Mina bröst är asymmetriska. Mina ögon är asymmetriska. Mina händer är asymmetriska. Till och med mina läppar är asymmetriska, hur nu det går ihop. Min näsa och nästipp är för breda, näsbenet behöver slipas ned. Min mun sitter jättelångt ned i ansiktet. Jag har kinder som en hamster, trots att jag har ett BMI på 16,3. Jag behöver lyfta ögonbrynen och operera ögonlocken. Ska jag ens börja med min kropp? Jag har inga tuttar. Jag ser ut som ett benrangel. Alla kläder sitter skitfult på mig och jag känner mig som en fånge i någon annans kropp. Jag känner mig långt ifrån feminin med mina jättestora händer och avsaknad av kvinnliga former. Och det värsta av allt, min längd. Jag vill kunna ta på mig ett par riktigt snygga skor när jag ska ut, utan att behöva bli 195 centimeter lång. Jag har fått tillbaks mina ätstörningar verkar det som. Min magsäck har krymp, och jag äter på sin höjd två gånger om dagen. Att få i mig en för mig normalstor portion tar mer än en timme. Jag är påväg nedåt, jag vill inte falla ned igen, slå sönder mig och halta tillbaks till någonting jag faktiskt kan kalla ett liv. Varför blir det såhär, undrar jag ibland. Men hittills är det ingen som kunnat ge mig ett bra svar på den frågan....

jag är en ond cirkel

Jag livnär mig på uppmärksamhet. Det spelar ingen roll om den är bra eller dålig. Jag behöver den för att kunna leva. För att inte behöva krypa ihop i fosterställning och fly verkligheten. Varför är jag sån?

Min bästa egenskap: En otrolig självinsikt

Min sämsta egenskap: Oförmåga att förändra mig

Just det ja..

..jag glömde skriva att jag var och "kollade" på lägenheten. Det var ju inte supermycket att se, eftersom den inte är jättestor. 36 kvm om jag inte minns fel. Av de tre timmarna jag var där spenderades mer än två framför en film. Fick veta att han är en lika stor Alien-nörd som jag, AVP2 såg vi på, jag mindes nästan ingenting av handlingen sen förut, så det var som att se den för första gången. Det är en härlig grej med mitt minne. Det enda positiva jag kan komma på. Att jag kan se en film utan att minnas någonting av den senare. Då kan jag se den två-tre gånger istället för bara en! Men tillbaks till lägenheten, den är det bästa jag kan tänka mig. Den är tillräckligt stor för att jag ska kunna möblera som jag tänkt mig, den ligger i "centrum", den är billig, och viktigast av allt, det går att spela musik/festa etc utan att grannarna bryr sig. Så perfekt. Men jag vet inte ännu, ifall jag får den eller inte. Men jag håller tummarna så hårt jag bara kan.

herregud.

Gr8 uppdatering! Sitter hemma hos O och det är inte direkt kallt här. Det var som en bastu innan jag öppnade dörren. O ligger däckad i sängen, inte pga alkohol utan för att vi var uppe till åtta imorse. Nyktra. Nu lånar jag hans dator och lyssnar på KENT, får vänta tills han vaknar eftersom han är omöjlig att väcka... Fast jag kanske går in till M och tigger snus.

Det har hänt en del. Det kanske är därför jag inte har bloggat. I fredags var jag på studentfest. Förutom att jag var nykter så kände jag mig så jävla värdelös när alla sprang runt med studenthattar. Jag har kastat bort så jävla mycket av mitt liv. Men skitsamma. Snutt fick ont i fötterna så jag lånade hennes klackar ett tag. Plus tio centimeter på min längd. 1,92. Och jag kände mig snygg, gick runt och var mallig, stolt. Och jag hade inte konsumerat någon drog öht. Hur gick det till undrar jag. Gick hem halv fyra på morgonen och funderade på tusen saker. T.ex. att jag minns lika mycket av en fest varesig jag är aspackad eller spiknykter. Och att jag har en crush på en av mina bästa killkompisar, fortfarande, efter flera år.
Att jag har rätt skumma relationer till mina vänner av manligt kön.. Jag blir nästan svartsjuk när de skaffar flickvänner, för jag vill ha dem för mig själv. Men det beror nog på att många tjejer inte tycker att det är okej att ens pojkvän umgås mycket med en tjejkompis, speciellt inte att man delar säng. Etc etc.

Men nu sitter jag som sagt här och har tråkigt.. Jag vill att det ska bli måndag så att jag kan ringa min handläggare.
Tog förresten 600 mg voxra idag. Ska göra det i en månad. Anar en svag amfetaminkänsla.. Äsch, jag får stå ut.

Min lärare kommer nog undra när jag lämnar in det här imorgon..

Jag borde egentligen inte dela med mig av mina tankar om några av de här sakerna. En del av mina åsikter är nog ganska kontroversiella. Jag tycker att vi borde avkriminalisera droger. Jag är för aktiv dödshjälp. Jag tycker inte att vi ska ta in så många invandrare som vi gör i Sverige. Jag tycker att djurförsök är nödvändigt. Jag tycker att man borde tvångssterilisera en del människor i Afrika och på andra ställen där det finns “för mycket” folk. Jag tycker inte att vi ska hänga ut pedofiler på internet, se ned på dem eller sätta dem i fängelse. Jag tycker att man borde få vara hemmafru om man vill det, utan att någon ska titta snett. Jag tycker att feminism är dåligt. Jag tycker att många religioner, bl.a. kristendom och islam, borde avskaffas. Jag tycker att mellanmjölkssverige är ett jävla skämt, vi accepterar inte människor som sticker ut det minsta lilla. Jag hatar politiskt korrekta människor. Jag tycker att plastikkirurgi är okej. Jag älskar filmer som innehåller våld, droger och misär, och skulle hellre låta mina barn se på Scarface än Melodifestivalen. Jag tycker inte att vi ska bygga några moskéer i Sverige. Jag tycker att vi svenskar borde erkänna att alkohol skadar samhället mycket mer än alla andra droger kombinerade. Jag tycker inte att vi ska “vara oss själva” om det innebär att vi blir utstötta.

jag minns att jag kom på en jättebra rubrik, var gjorde jag av den?

Nu har jag inte orkat på mer än fyra dagar, uppdatera alltså. Eller ha någon koll på någonting heller. Är det torsdag idag?
Det var det visst ja. Det måste betyda att det var söndag då.
I måndags var alla lediga utom jag. Som vanligt då. Men det gjorde ingenting, för jag fick lite medvind för första gången på länge! Jag skulle fråga en "bekant" efter telefonnumret till hans hyresvärd, eftersom jag är sugen på en lägenhet i samma hus som det han bor i. Då berättar han att han ska flytta. Nu. Till veckan. Och hans lägenhet är perfekt åt mig. En etta, 36 kvm med ett riktigt kök, så nära man kommer till allting, och så har den balkong såklart. Abooou. Haha, nej men om jag ska sluta löjla mig, vilket jävla flyt jag har. Ringde till en av mina handläggare på tisdagen, och hon skulle ta upp det så får jag se om de vill betala den. Men, sen återstår det ju att se ifall någon annan vill ha den, och då kanske jag får vara utan. Men jag ska be mamma ringa hyresvärden imorgon, och dessutom ska jag kanske ned och kolla på lägenheten imorgon. För säkerhets skull liksom, eftersom jag bara varit upp där en gång innan. Han har inte bott där så länge, och jag har värdelöst minne, men har jag väldig tur har han inte haft den mer än tre månader. Då är uppsägningstiden en vecka. Har jag otur, är lite rädd att det är så, så får jag kanske vänta tills augusti. Men jag klagar inte.

Igår var jag utanför dörren också. Jag träffade Jimmy. Egentligen skulle jag träffa T, men idioten var i skogen och rökte. Men men, han verkar inte oroa sig sådär jättemycket. Så jag tror att han får komma hem på permis. Jag har åtminstone fått veta att han inte kan hamna på en "riktigt" anstalt.

Min panikångest verkar vara påväg tillbaks. Har haft två "riktiga" attacker den här veckan. Åååh. Det känns så skönt :) Helt utan någon som helst anledning också. Måste sminka mig imorgon, sen är det fest på fredag. Jag har inget att ha på mig. Woooooooh.

ingen rubrik

Har gått upp och lagt mig, redan.. :( Jag måste skärpa mig snart. Fast jag kan liksom inte riktigt vända tillbaks dygnet, hur mycket jag än försöker. Även om jag går upp halv sju på morgonen och försöker lägga mig vid tio i flera veckor, vill jag ändå alltid vara vaken på natten. Mamma säger att jag är en nattmänniska. Min mamma säger många saker, och ofta får hon skit för det. Inte bara så att hon hör det heller. Hon läser böcker, böcker som handlar om såna som mig. Hon tar reda på en massa saker om mina diagnoser och hittar nya saker. Och sen förstår hon mig också. Alldeles för mycket. Hon skäller nästan aldrig på mig. Hon suckar ofta, men skäller inte. Hon förstår mig om jag av någon för andra människor oförklarlig anledning inte vill gå ut ur huset, eller ringa till någon, eller betala i en affär. Och det är inte bra alls, tycker en del. Och jag förstår hur de tänker. Min mamma curlar mig någonting oerhört. Och det känns inte alltid bra, ibland (ofta) skulle jag behöva någon som sade till mig på skarpen och skällde ut mig. Men jag vill inte att min mamma ska behöva ha den rollen i mitt liv. Eftersom jag har så svårt för en del saker så blir jag antagligen mycket argare när folk säger åt mig än vad andra "ungdomar" blir. Och jag vill inte bli så arg på mamma. Det räcker med att jag får lust att smälla till min älskade mormor flera gånger om dagen när jag är där och måste plugga.. Det är jobbigt. Nåt som är ännu jobbigare är att jag inte kan skriva mycket längre nu. Mobilbloggar. Så, godnatt.

nu räcker det

För ungefär en timme sedan föll hela min värld sönder. Jag fick veta att en av mina bästa vänner i hela världen blir inlåst i höst. På riktigt alltså, fängelse. Det håller fortfarande på att sjunka in. Jag kan inte tro på det.
Det känns så avlägset.
Och han åker härifrån redan på torsdag.. Blir inlåst på nåt jävla hem. Vad hjälper det om de ändå ska sätta honom där sen..
Jag har träffat honom tre gånger i år. Resten av tiden har han varit borta. Förra året träffade jag honom inte heller särskilt mycket. Och nu försvinner han igen.. Och hur länge det blir den här gången vill jag inte ens tänka på. Det känns som att de lika gärna skulle kunna sätta en kula i huvudet på honom, eller låsa in honom för alltid. För jag är rädd att det verkligen kommer gå åt helvete nu. Det sista han behöver är att bli inlåst tillsammans med pundare och kriminella. Han är en sån underbar person.

Jag älskar honom så jävla mycket, han är verkligen som en bror för mig.

Jag avskyr det svenska rättssystemet. Jag skulle vilja spotta på de som har hand om allt sånt där.
Nu menar jag inte att jag brukar springa omkring i A.C.A.B.-kläder och skrika "FUCK AINA", men det finns en hel del jag skulle vilja ändra på. Men ska jag börja tjata om det nu så tar jag mig aldrig upp till sängen, och pappa kommer bli mycket surare på mig än vad han redan är. Jag vet att jag uppdaterar skitdåligt, men jag har haft så mycket plugg, och idag har jag legat i solen hela dagen och bränt mig. Men jag råkar veta att ingen läser min blogg just nu ändå. Så puss & godnatt cyberrymden!


Såhär såg hela fredagen ut, plus lite jobb på kvällen. Lördagen blir förhoppningsvis likadan. Fast då ska ryggen få färg.

Livin' in a lonely world..

Jag kanske ska uppdatera lite, berätta vad som hänt under tiden jag inte har uppdaterat.

Först och främst har jag pluggat jättemycket, bla bla bla.
Sen åkte jag in till stan igår med min snutt, S, och fyra killkompisar. Jag sprang in i dem efter mitt "möte" med min samtalskontakt..

(just det ja, en av mina socialsekreterare var där. Hon hade pratat med min mor som var orolig för mig efter helgen, så nu får jag åka till vårdcentralen och "testa mig", kan vi kalla det. Tack mamma :) blir glad eftersom jag vet att det kommer bli positivt, och att jag sen kommer behöva hålla mig "negativ" i tre månader. Tre månader = hela sommaren. LOVELY!)

..och det första T sa till mig var att de hade sett personen jag var 99% säker på hade stulit kameran, med nämnda föremål. Så nu har jag den där sista procenten också. Han blev tagen av farbror blå senare på dagen, och då bestämde jag mig för att gå dit och säga att idioten har snott kameran. Det hade varit en grej om jag hade berättat att han snott någonting från någon annan. Men det var från mig, så jag golar inte på någon. Ärligt talat vet jag inte om det hade spelat någon roll heller. För jag är fortfarande så arg..
Men mamma kunde inte hitta serienumret någonstans, så det kändes lite onödigt att gå dit.. Men eftersom han kommer bli åtalad för bl.a. innehav tänkte jag att han blir väl kvar där.. Så mamma ringde idag och gjorde en anmälan. Jag hade hoppats på att han skulle ha kameran på sig, men jag hade otur.. Men jag hoppas verkligen att den kommer fram. GAAAAH. Vad tråkig jag är.

Sen gick iaf jag och snutt i affärer. Vi provade kläder, och jag hittade faktiskt några grejer som inte såg ut som skit på mig. Fast jag oroar mig verkligen för ifall jag har BDD.. Då lär det ju inte bli bättre. På senaste tiden har det bara gått nedåt. Enough of that.
Jag mådde bara dåligt av att vara ute den här gången. Jag hade pengar till bussen, ingenting mer. Hon har flera tusen på kortet. Hon bjuder mig på mat och jordgubbar. Jag känner mig värdelös.

Nu håller jag på att dö av värmeslag, och pappa är skitsur för att jag inte går upp och lägger mig. Känner för att sudda allt jag skrivit. Godnatt

Blev lite sur idag..

..när jag skulle skriva ned mina åsikter ang. etik och moral, världens framtid osv. (försöker göra klart religionen innan sommarlovet, plugg är så jävla underbart) Så jag uppdaterade min facebook lite argt.



"Ärligt talat. Vad fan hände 1997? Det verkar som att hälften av ungarna som föddes det året fick något slags syndrom som gör att de åldras snabbare än resten av mänskligheten. Jag mår illa när jag ser 12-13 år gamla BARN som är ute och super, har sex, röker osv.
Men det är inte det värsta. Det allra värsta är att det är OKEJ att ha legat med fem personer innan man ens fått hår mellan benen. Det är OKEJ att som sjuåring börja sminka sig (inte sällan ser de ut som små prostituerade tack vare alldeles för mycket ögonskugga och läppglans) och bära kläder som inte ens ser anständiga ut på en 27-åring. Det är OKEJ att hoppa av skolan och börja byta blöjor på sin nyfödda unge när man är fjorton år. Det är OKEJ att bete sig som om man vore 25 när man egentligen är tio år yngre. Jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker är mest tragiskt. De här ungarna som går miste om halva sin barndom eller deras föräldrar som inte verkar bry sig alls."





"Vi kan göra någonting åt det. Om folk inte skulle acceptera skiten skulle det inte vara så här. Det var inte så när jag var yngre. Föräldrar nu för tiden verkar skita fullständigt i att ta ansvar för sina barn. Är deras ungar inne på olämpliga sidor anmäler de den som äger sidan eller någon vars fel de tycker att det är. När det i själva verket är föräldern som köpt en laptop till ungen som h*n får surfa på helt obevakat. Ska man ha barn ska man ta ansvar för dem.

Jag har aldrig påstått att det är ungarnas fel, det är föräldrarna. De måste vakna upp och inse vad fan det är som händer. Och samma sak med resten av samhället. För några år sedan var det världens grej t.o.m. om en arton-nittonåring blev gravid. Nu är varannan småbrud på smällen och ingen lyfter ett ögonbryn åt det liksom.
Jag kan säga såhär, jag känner också unga föräldrar, flera stycken. Och jag har ingenting emot dem. MEN de var å andra sidan åtminstone 17/18 när de skaffade barn.
Ett exempel, Mikaela Lovén eller vad det är hon heter, som ha micahs.se, blev gravid när hon var fjorton år. Hennes pojkvän som var över arton gjorde henne på smällen. Till att börja med verkar ingen ha brytt sig ett spår om att det är olagligt att ha sex med någon som inte fyllt femton, speciellt inte om man själv är över arton. Det räknas som övergrepp, även om båda personerna var med på det. Han borde alltså åtalas och straffas. Men inte är det någon som bryr sig om det. För att fortsätta, tjejen är uppenbart psykiskt instabil. Hon lägger ut hela sitt liv i bloggen. Varenda gång hon och hennes kille bråkar. Varenda gång hon mår dåligt. Hon lägger upp bilder där hon visar att hon bränt sig med cigaretter. Hon har på sig slampiga kläder som knappt täcker halva rumpan. Och ändå får hon ha kvar den där jävla ungen. Hon verkar knappt ta hand om den, det är hennes morsa som har den hela tiden. Vad är meningen med att skaffa ungen då?
Jag tycker på fullaste allvar att vi borde införa tvångsabort för tjejer som inte ens är byxmyndiga och uppenbart psykiskt instabila (borderline-brudar etc).
Visst, man ska inte dra alla över en kam, men faktum kvarstår att DU ÄR INTE VUXEN NÄR DU ÄR FJORTON ÅR, din hjärna är inte färdigutvecklad på långa vägar! Du får inte köpa folköl på konsum men du får ta ansvar för en annan människas LIV.
Once again. Du anses inte kunna ansvara för dig själv, men att besluta om att sätta ett nytt liv till världen, det får du. MAKES NO FUCKING SENSE?!?"


Ärligt talat, jag känner verkligen såhär. Jag har sagt till mig själv tidigare att så länge inte hela min släkt och alla mina vänner helt plötsligt dör av någon anledning så ska jag aldrig ta mitt liv. Jag tror att jag kan lägga till ett andra scenario; de här människorna blir vuxna..

RSS 2.0