rumas

Ibland avskyr jag mig själv så pass mycket att jag inte ens kan uttrycka det i ord. Jag kommer gå under utan någonting som vänder mina tankar åt ett annat håll. Jag kommer aldrig bli någonting annat än just mig, och jag citerar min pojkvän ang mig; "jag vet inte hur länge jag orkar.." Jag vill ha ett vanligt liv. Jag vill klara allt som alla andra klarar. Det känns som att jag ska börja böla, så jag hoppar nog in i duschen. Sköljer bort tårarna