jag förvånar mig själv ibland
Kissiekatten har gått överstyr för länge sedan med sin bantning, men jag kan inte låta bli att avundas hennes benstomme. Hon är smalare än vad jag är nu, men ändå är det bara några få ben som sticker ut. Jag hade dödat för hennes skelett, no doubt.. Men jag hoppas att hon äter upp sig lite, trots att de flesta klagar på hur smal hon är så lägger jag mer märke till hur illa hennes tuttar ser ut nu. Men spinkis som jag är själv är det väl inte så konstigt att bilden inte är lika hemsk i mina ögon som i de flesta andras. :)
Jag har sånt här i huvudet hela dagarna nu för tiden känns det som. Jag vill bli smal, bli kortare, ha en fin näsa, skaffa tuttar, få mindre fötter, smalare fingrar, bli vältränad..
Men kanske, kanske vänder det snart. Jag har ett möte imorgon klockan två (jag kommer må så dåligt innan dock, smink..) med soc, LSS och HAB. Det soc troligtvis har planerat är att ansvaret för mig ska läggas över på någon annan. Trots att det bara är fyra månader kvar tills jag fyller arton. Jag fick nämligen först i förrgår reda på att mina föräldrar inte är det minsta försörjningsskyldiga tills jag fyller 21 om jag inte går i skolan. Tjena, det kunde de ju ha nämnt innan. Det var min mor som fick upplysa mig. Och eftersom jag ändå inte kommer in på något gymnasie, och heller inte kommer klara av det pga psykisk ohälsa (vad förfärligt det låter..) så löser jag helt enkelt problemet genom att bli utslängd!
Jag får återkomma till hela den här historien, det är nog inte det lättaste att hoppa på karusellen när den redan är igång.. Nu har jag ont i magen och måste sova, ska trots allt upp imorgon.. :(
Jag har sånt här i huvudet hela dagarna nu för tiden känns det som. Jag vill bli smal, bli kortare, ha en fin näsa, skaffa tuttar, få mindre fötter, smalare fingrar, bli vältränad..
Men kanske, kanske vänder det snart. Jag har ett möte imorgon klockan två (jag kommer må så dåligt innan dock, smink..) med soc, LSS och HAB. Det soc troligtvis har planerat är att ansvaret för mig ska läggas över på någon annan. Trots att det bara är fyra månader kvar tills jag fyller arton. Jag fick nämligen först i förrgår reda på att mina föräldrar inte är det minsta försörjningsskyldiga tills jag fyller 21 om jag inte går i skolan. Tjena, det kunde de ju ha nämnt innan. Det var min mor som fick upplysa mig. Och eftersom jag ändå inte kommer in på något gymnasie, och heller inte kommer klara av det pga psykisk ohälsa (vad förfärligt det låter..) så löser jag helt enkelt problemet genom att bli utslängd!
Jag får återkomma till hela den här historien, det är nog inte det lättaste att hoppa på karusellen när den redan är igång.. Nu har jag ont i magen och måste sova, ska trots allt upp imorgon.. :(
Kommentarer
Trackback
